Dibba och Wiland säkrade derbytrenden
Bajen öppnade och avslutade bäst – däremellan var hjärtat ofta i halsgropen. Pa Dibba gjorde tidigt derbymål nummer tre för året, men Kristoffer Olssons frisparkskvittering i halvlekens sista sekund satte tonen för en andra halvlek, där Johan Wiland revanscherade sig med besked. Hammarby skapade åter tryck mot AIK och 29 306 fick se en böljande slutfas, men för de flesta kändes derbykrysset taget.
Återigen bjöds vi på ett storartat tifo, och bänkade sig var det nog en minoritet som gjorde, men AIK skapade hur som helst en hundraprocentig målchans redan två minuter efter avsparken. Henok Goitom kombinerades fram och försökte sitta den mellan benen, fri med Johan Wiland, men Bajens keeper var på bollen – tillräckligt för att Mads Fenger skulle hinna upp den på mållinjen, och skicka kulan i säkerhet.
Minuten därpå var det mer än utjämnat i jättelägen. Muamer Tanković skapade utrymme för en rejäl slägga ämnad för Oscar Linnérs första burgavel. AIK-keepern hann dock sträcka ut och göra hörna. På den vänsterserven från Arnór Smárason nådde Bjørn Paulsen högst med en nick – i bortre stolpen. Returen motades tillbaka mot Linnérs bur, och keepern klarade. Även om det någonstans i sekvensen dömdes offside, så var känslan att AIK-frilägets omedelbara momentum svängt.
Och några kampfyllda minuter senare slog Pa Dibba till. Leo Bengtsson, som hade en motig halvlek och ersattes av Rebin Asaad till den andra, kunde räkna hem en målgivande passning med sin påpassliga stickare till Dibba. Resten av showen stod anfallaren själv för – ensam mot AIK-trebackslinjen ryckte han förbi och loss, till ett vänsteravslut som Oscar Linnér inte nådde.
Om nu Rikard Norlings 3-5-2 under säsongen ofta sett ut som 5-4-1, även hemma mot bottenlagen, var det ingen tvekan om att AIK lyfte fram laget ordentligt efter Bajens ledningsmål. Hammarby-försvaret fick fullt upp, då de svartgula lärt sig av vårderbyt och nu inte bara matade det grönvita mittlåsets skallar med lyftningar – utan även utmanade med ett annat kantspel. I gengäld såg Kristoffer Olsson ensam ut centralt på mitten, för det var inte alltför ofta som upplänningarna tog sig igenom den inledande Bajen-pressen.
Ungefär samtidigt som bortasupportrarna tvingades pausa sången om Hammarby för sin Ivan Turina-hyllning, det vill säga i minut 27, började AIK allt oftare få fast bollen framför mittcirkeln. Gästernas bollskicklighet – allmänt underskattad i den defensiva täthetens skugga – gav Bajen rejäla bekymmer.
Ungefär samtidigt började dock AIK att, allt oftare, få fast bollen framför mittcirkeln. Då började gästernas bollskicklighet – allmänt underskattad i den defensiva täthetens skugga – att ge Hammarby bekymmer. Avsaknaden av Junior som städgumma var, med Pas målfacit i hand, betydligt större än luckan Sander Svendsens skada lämnat. En mycket välbehövlig tvåminutersperiod, med flera dussin grönvita passningar inom laget, var enda andrummet i nagelbitandet. 1-0 såg ändå ut att stå sig, men just i slutsekunderna blev det för smånätt framför eget straffområde. Jiloan Hamad fick domslutet emot sig när Johan Blomberg gick omkull, och Olssons dykande ribba in-frispark blev första aktens sista spark.
Kvitteringen satte tonen för de kommande 45 minuterna. Men lika mycket som AIK tog taktpinnen, så fick man den till skänks av HIF. Bollen tycktes brinna vid Bajen-fötterna i princip överallt på planen. När det kortväxta mittfältet knappt var i närheten av att vinna en enda ut- eller inspark kring mittcirkeln, och det inte fanns råg i ryggen nog att försöka spela sig ur bortapressen, då blev den svartgula jakten på ett segermål plågsamt kompakt. ”Gnaget” såg sårat ut efter det sena poängtappet mot Djurgården senast, och radade upp chanser mot Wilands bur.
Ostörda och fyndiga kombinationer fyra minuter efter vilan gav Goitom ännu ett friläge, men Wiland gjorde sig stor och parerade. Tio minuter in fick Stefan Ishizaki gott om tid att måtta och praktträff från 25 meter, och Wiland fick sträcka ut och upp ordentligt för att tippa till hörna. Andraläget efter denna lyftning slutade med att bollen låg i nätmaskorna. AIK-supportrarna där bakom, som hittat en ÖIS-ramsa att ta över efter Göteborgsderbyt nyligen, råkade ut för ett GAIS-målfirande á la nämnda Superettan-möte. Goitoms klackförsök vid Blombergs strumprullare utfördes någon decimeter på fel sida, och stinsflaggan kom upp.
Målet, som inte var ett mål, var alltså mer än logiskt i det läget. Även om chanstemperaturen sjönk, så dröjde det till kring minut 70 innan Hammarby kunde sticka emellan. Då var det åter Dibba som hotade, men först läste Nils-Eric Johansson och bröt Tankovićs nästintill friställande passning, och därefter hindrade Rasmus Lindkvists långa tå Smárasons omställningsboll i sista momangen. Nästan-lägen, alltså, vilket man inte kan kalla annars osynlige Nicolás Stefanellis aktion kort därpå. AIK-pressen betalade sig återigen och argentinaren sökte Johans vänstra kryss – men keepern hann dit också.
Kanske var det då smärtan i axeln kom. Bajens medicinska team levererade en lindrande spruta, medan avbrottet på tre minuter gav tränarna chansen att nå fram med direktiv, som botemedel mot inbytte Denni Avdićs fysik. Kennedy Bakircioglu, som nyligen också äntrat planen, bidrog framgent med sin blotta närvaro till en något bättre självkänsla i speluppbyggnaden. Även om båda lagen gick för segern; det böljade rejält, så var det först i 90:e som AIK fick fram en sista jättemöjlighet. Lindqvists vänstervinkel var snål, men avslutet ämnat för bortre stolproten lika distinkt som Wilands fotparad var högkalibrig.
Frisparkssiffrorna visar 5-15 sett till hela matchen, men 2-0 i Hammarby-favör under tilläggstiden, och det räckte för en besk eftersmak omedelbart efter slutsignalen. För det var nära när Smárason bröt med bröstet och tråcklade sig fram till en halvvolley, halvmetern över. Inte fullt lika nära då Kennedys överambition ledde till ett nästan Markkanen-högt Goitom-skott. Och åter försmädligt när Jeppe Andersen, som tydligt växt in i matchen efterhand, försökte knorra dit segermålet i 94:e – men inte riktigt fick tillräcklig spinn på bollen. Sett över hela matchen, så dröjde det ändå inte många minuter, innan de där fyra av sex poängen mot AIK – och en redan nu avgjord derbytabell – smakade rätt så gott.
Statistik, HIF-AIK 1-1 (1-1):Frisparkar för 5-15 (2-6)Hörnor 3-14 (2-6)Offside 1-3 (1-0)Gula kort 1-1 (0-0); Dibba, hans första för åretBollinnehav 41-59 (41-59)Avslut totalt 8-12 (6-6)På mål 3-7 (3-5)I målram 1-0 (1-0)Publik 29 306 (4452)
Ytterligare matchfakta finns här.
Nästa match: Malmö FF på bortaplan, nästa söndag, 17.30. Boka resan med Bajen Fans här! Nästa hemmamatch: mot IFK Göteborg, onsdag 20 september 19.00. Redan nu har 19 541 biljett – köp din här!
Foto: Bildbyrån
För mer nyheter om
Fotbollskläder barn, vänligen fokusera på vår blogg.